Myndigheterna murar utanför byn Xinjiang för att kontrollera uigurernas rörelse – Radio Free Asia

Myndigheterna i nordvästra Kinas Xinjiang-region har helt murat av en by med 13 500 människor i ett försök att kontrollera deras rörelser, genom att utsätta dem för 24-timmarsövervakning och begränsa deras tillgång till en enda grind vardera för invånare och fordon, enligt säkerhetspersonal.

Inhägnaden av byn Chuluqai i den autonoma prefekturen Ili Kazakhs Ghulja (i kinesiska, Yining) län – ungefär 650 kilometer (400 miles) väster om Urumqi, den regionala huvudstaden – är det senaste försöket från myndigheter sedan 2000-talet att övervaka uigurer under förevändning att upprätthålla fred och säkerhet i regionen, trots påståenden om omfattande statligt sponsrade rättighetskränkningar mot minoritetsgruppen.

Vid ett besök nyligen i området dokumenterade en reporter från Agence France Presse den begränsade friheten för landsbygdsinvånare i deras samhällen, särskilt i Kashgar (Kashi) prefekturs Yarkand (Shache) län. Under undersökningen av situationen i byn Arslanbagh upptäckte reportern att lokala myndigheter hade instruerat invånarna att hålla sig inomhus och låsa in hem för att övervaka och kontrollera deras rörelser.

RFA Uyghur fick ett tips från en anonym källa som sa att liknande restriktioner hade införts i Ghulja och kontaktade länspolisen för kommentarer om påståendena.

En tjänsteman som svarade i telefonen sa att hon var nyanställd och oklar om policyn för slutna samhällen i länet – officiellt kallad kampanjen ”en by, en grind” – men antydde att den var på gång.

“Jag vet inte hur många fler byar som finns kvar att inhägnas”, sa officeren som, liksom andra som RFA kontaktade för denna rapport, avböjde att bli namngivna eftersom hon hade blivit instruerad att inte prata med media.

Handläggaren remitterade ytterligare frågor till länsstyrelsen.

En ytterligare undersökning avslöjade att myndigheterna i Ghuljas Chuluqai-by hade genomfört liknande åtgärder där sedan 2017, murade av området och krävde att invånarna skulle gå in och ut genom en enda kontrollpunkt.

Elektrifierad grind, taggtrådsstängsel

RFA pratade med en säkerhetsvakt som sa att han är en av två personer i tjänst vid byporten under dagen och en av fem i tjänst under hela natten.

“Grinden är en elektrifierad järnport och den är omgiven av två meter långa (6,5 fot) väggar med taggtrådar,” sa han. “Den omsluter varje del av Chuluqai, ​​och du kan bara gå in och ut genom denna enda port.”

Vakten sa att det finns en separat, större grind för fordon att ta sig in i byn.

“Vi kontrollerar och registrerar var bilen kommer ifrån, om den tillhör en individ eller en organisation, eller om den är från en annan stad”, sa han. “Fotgängare går genom en separat dörr och vi registrerar deras namn.”

Enligt vakten tillåter kontrollpunkten myndigheterna att “avgöra var individer kommer ifrån och om någon av deras familjemedlemmar har arresterats.”

“Poliserna kommer att genomföra kontrollerna och besluta om de får komma in eller inte,” sa han.

“I varje län”

Kampanjen en by, en grind genomförs “i varje län”, tillade han, med hänvisning till officiell kommunikation som han var insatt i på sin radio.

Vakten sa att han personligen hade observerat en liknande situation i Ghulja-byarna Ewlia, Üchon och Mollatoxtiyuzi.

Byggandet av murar runt samhällen i Xinjiang-regionen – som ofta kallas av tjänstemän som att ”bygga nya byar” eller ”förvandla grannskapens utseende” – är utformat för att begränsa invånarnas rörelsefrihet, säger rättighetsgrupper.

Kina har utsatts för hård internationell kritik för sina grova rättighetskränkningar mot de övervägande muslimska uigurerna. USA:s regering och flera västerländska parlament har förklarat att övergreppen motsvarar folkmord eller brott mot mänskligheten.

Påstådda grymheter mot uigurerna har innefattat internering i “omskolningsläger” och fängelser, tortyr, sexuella övergrepp och tvångsarbete.

Ilshat Hasan, en USA-baserad politisk kommentator som tillbringade sin barndom i Chuluqai, ​​sa att människor fritt kunde komma in och lämna byn under hans tid där.

“Uigurerna där jag växte upp har aldrig upplevt ett sådant förtryck, där de måste uppge sina namn och visa sina ID bara för att komma in i byn”, sa han.

Hasan sa att att innesluta ett helt samhälle och begränsa dess medlemmar till att använda en enda grind “antyder att befolkningen har minskat” och krävde en oberoende utredning.

Hålla utlänningar utanför

Kina har regelbundet svarat på kritiken av sin behandling av uigurer i Xinjiang genom att bjuda in utländska journalister att besöka regionen och själva observera situationen.

Säkerhetsvakten som RFA talade med i Chuluqai sa dock att “utlänningar inte får komma in i byn” och att ingen utländsk reporter hade kunnat komma åt området “under de senaste sex åren.”

”Om en utlänning frågar om en specifik person [in the village] eller säger att det finns ett problem, säger vi till dem att inte ingripa i lagen, eftersom vår regering och vårt rättssystem är rättvist, säger han.

Vaktens kommentarer verkade antyda att murningen av byar i Ghulja handlar lika mycket om att hålla det internationella samfundet i mörker om situationen där som det handlar om att begränsa invånarnas rörlighet.

Anklagelser om övergrepp har lett till uppmärksammade besök i Xinjiang av FN-observatörer under de senaste månaderna, inklusive FN:s före detta högkommissarie för mänskliga rättigheter Michelle Bachelet i maj 2022 och en delegation från FN:s internationella arbetsorganisation i augusti i år.

När Bachelet besökte Xinjiang förra året tillät kinesiska tjänstemän henne inte att besöka arbetsläger eller hålla öppna diskussioner med uigurer som utsätts för diskriminering och hot, vilket ledde till kritik från det internationella rättighetssamfundet.

I augusti 2022 släppte Bachelets kontor en fördömande rapport om Xinjiang, där man drog slutsatsen att allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna hade begåtts i samband med kinesiska strategier mot terrorism och kontraextremism, och att Kinas internering av uigurer och andra turkiska minoriteter i regionen kan utgör brott mot mänskligheten.

Förra månadens lågprofilerade besök av ILO-delegationen kritiserades av rättighetsgrupper som sa att de borde ha rådfrågat dem i förväg och uttryckte oro över att det skulle hjälpa Kina att dölja sina brott i Xinjiang.

Redigerat av Joshua Lipes och Malcolm Foster.